måndag !

hej alla godingar !

idag efter jobbet så åkte jag o markus o storhandlade.
det behövdes verkligen, men nu är det fullt överallt känns det som. även i magen eftersom vi för ett tag sedan ätit mat, och inte vilken mat som helst utan tacos, hur gott som helst. ibland önskar jag verkligen att jag kunde äta mer än vad jag kan göra..
för tillfället spelar det ingen roll vad jag äter. jag får fasiken ont i magen av allt.
men jag vet att första tiden, framförallt hela det här första året nu efter operationen kommer att vara ett prövoår, där jag ska lära mig allt vad det innebär.
det är tufft, och det kommer säkert inte att bli lättare än på ett tag.
ska även poängtera att jag inte ångrar att jag tog det här steget och gjorde operationen. dessa två månader som det snart har gått har faktiskt varit otroligt bra.
jag mår så himla bra, och jag ser allt ur ett helt annat perspektiv. den livsglädjen och lyckan jag känner nu var det så länge sedan jag kände sist. det slår allt !
alla borde få känna den lycka och den glädje jag finner i allt jag gör.
ska också passa på att tacka alla ni som finns där för mig hela tiden, med stöttande o peppande ord.
jag är så glad att jag har er alla.
ni på jobbet får verkligen min vardag att rulla lite extra, utan er i min närhet hela dagarna så skulle vardagen bli grå.
alla ni mina bästa vänner, jag älskar er och är otroligt tacksam för att jag har just er !
jag blir så himla glad av alla er som säger att det verkligen syns att jag gått ner i vikt, det är så roligt att höra.
varje gång blir jag lika glad :)
nu är jag 15kg lättare och 19cm mindre runt midjan, så visst går det undan :)
känns ibland som att jag inte hänger med riktigt ! men det är ju bra att det händer något iallafall.
nu längtar jag tills jag ska köpa mig ett gymkort, så jag kan komma igång på riktigt :)
ska bara vänta tills min ekonomi blir tillräckligt god :)

nu sitter jag i soffan och kollar på tv.
gränsbevakarna australien, hur bra som helst.
jag är jättetrött o väntar o längtar på att idol ska börja, så jag sedan kan gå o lägga mig.
imorse var det inte roligt att kliva upp ur sängen..men plikten kallade så vad gör man :)
så fort man kommit upp så är det ju helt okej..men just när man vaknar så är det så svårt o jobbigt att kliva upp.

ska göra iordning något litet mellismål nu snart också.
även fast aptiten är tokdålig så måste jag äta..

hoppas ni alla läsare mår bra !
jag är glad också att ni är så trogna som ni är fastän att jag uppdaterar så ooooootroligt dåligt.
ni är toppen !

nu blir det fixa mellisdax !
sköt om er !
pussis !

FÖRRESTEN, PAPPA O MOLLY VANN ÅRETS SOMMARBILD I ARBETARBLADET OCKSÅ :)
DEM RINGDE IDAG O BERÄTTADE, SÅ IMORGON KOMMER DEM HEM TILL MAMMA O PAPPA O KNÄPPER KORT PÅ JIMMY (min lillebror) EFTERSOM DET VAR HAN SOM SKICKADE IN BILDEN :) ELLER MAMMA GJORDE DET MEN SKREV ATT DET VAR JIMMY, FÖR MAMMA VILLE INTE VARA MED I TIDNINGEN OM DEM SKULLE VINNA, VILKET DEM GJORDE :) WIHO !
NU KOMMER DEM ATT FÅ EN KAMERA :)

 


lördag, kväll !


blir tokig, det går inte att kolla statistiken !
har försökt flera gånger idag, men ingenting händer.

kom hem från boänge nyss. ska krypa ner snart hade vi tänkt.
så känner man sig riktigt utvilad imorgon. funderar på att ta mig en sovmorgon..men har inte bestämt mig ännu.
gör jag det så hamnar matordningen i obalans.
men känner att jag skulle vilja sova lite längre imorgon. har ju trots allt klivit upp 6 varje morgon denna vecka, eftersom jag börjat jobba.

ska ge mig ut på en promenad imorgon också.
det tråkiga är att min ljumske har börjat krångla. den låser sig liksom. gör rätt ont när jag går.
men om den inte envisas med mig imorgon så blir det allt en promenad :)

vet inte om jag skrev det tidigare idag.. men har ju slarvat med alla mina måltider idag.
jag trodde verkligen inte att kroppen skulle reagera på det såsom den gjorde.
den strejkade totalt.
åt frukost vid kvart över åtta, gick ut o gick vid halv tio och åt ingenting innan. kom hem vid halv två igen ungefär. och hade inte fortfarande inte ätit sedan tio över åtta.
och krafterna tog helt slut när jag gick hem ifrån morfar. när jag kom hem så duschade jag lite snabbt för att ha det problemet ur världen, men ack så skakig jag var.
skyndade mig sedan ut ur duschen så jag snabbt fick slänga ihop lite tacosrester som jag lugnt o försiktigt tuggade i mig..eller jaa..det halva hårda tacoskalsbrödet :)
så jag lärde mig nog allt en läxa idag..inget mer slarv. är inte värt det för fem öre !

sen så måste jag börja tänka på att dricka vatten ! fortfarande är jag helt oduglig på att dricka.
dricker ju ingenting om dagarna i princip. och det syns på ganska många sätt.
så där är det ocks slutslarvat !

annars går allting bra iallafall :) kommer in bra i rutinerna på jobbet. så det rullar på kanonbra.
är lite småfix som jag ska ta itu med.
allt kommer inte på en gång, det här är ju en helt ny livvstil. och man kan inte fixa allting på en gång.
har ju inte ens gått en månad sedan jag opererade mig.

aja, nu har jag väl skrivit o svamlat nog för idag.
hörs imorgon !

inte ens dem finaste orden i världen,
kan beskriva min kärlek till dig.


vill bara berätta ..

en sak.
som jag hoppas ni alla vänner förstår.

när ni hör av er och jag inte är så sugen på att hitta på något så beror inte det på er.
som ni säkert förstår så går jag igenom en tuff period där jag måste börja leva ett liv jag aldrig någonsin levt förut.
på denna resan så ska jag först tappa mig själv innan jag kan hitta mig själv igen.
dem här dagarna efter operationen så har jag känt känslor som jag aldrig tidigare känt förut. känslor som jag inte ens kan tyda, som jag inte vet varifrån dem kommer. det är väldigt obehagligt ibland.

så mitt nuvarande beteende beror absolut inte på att jag inte vill umgås.
för det vill jag..men jag är väldigt trött fortfarande och jag känner att allt måste få ta sin tid, jag vill inte stressa fram något, för hur det än är så har jag genomgått en väldigt stor operation och den måste få säga sitt innan jag gör mitt.

förlåt för att jag inte hör av mig. förlåt för att jag är tråkig !
men ni kanske förstår mig bättre nu, efter det jag har skrivit.

jag är iallafall otroligt glad för att ni hör av er o frågar om jag vill vara med på saker, och om hur jag mår.
det betyder väldigt mycket ! men vad ni än gör, bli inte arga om jag inte kan eller vill.
för det har inget med er att göra :)

jag tycker så mycket om er alla, och hoppas att jag kommer in i allt detta snart ! så jag kan återgå till att vara den jag vill vara, den vanliga lindisen, men som förtillfället och säkert några månader framöver kommer ha väldigt mycket tankar och funderingar.

kram från mig !


onsdag kväll..

kom hem för ett tag sedan från mamma o pappa.
vi cyklade dit, och gud vad duktig man känner sig när man gör något där man får anstränga sig lite.
att cykla är ju så enkelt, så varför gör man inte det oftare.
jag ska iallafall bli en flitig användare av min cykel !

det blev inte så att jag var ute o letade efter nya soppor idag. jag får göra det imorgon.
hittar jag inte någon som faller mig i smaken så struntar jag i allt som vad soppor heter.
jag mår illa av blotta tanken utav soppa.
jag är rädd för att jag aldrig kommer kunna äta soppa mer..iallafall inte matiga soppor. typ varma koppen med frukt o grejer skulle säkert gå jättebra. vi får se vart detta slutar, men det bådar inte gott.
lika äppeljuice, det har jag också förstört. dagen efter operationen skulle jag ju dricka 1 liter klara drycker under hela dagen. det fanns att välja mellan lingon- och tranbärsdricka, vatten och äppeljuice.
jag började med äppeljuicen, och det var sååå himla gott. sen varierade jag mig på det som fanns.
men jag skulle dricka med tesked, och varje glas rymde 1,75dl..och tillslut var jag så himla mätt på allt drickande så jag började må illa. men jag var tvungen att fortsätta dricka, jag skulle få i mig 1 liter den dagen för annars skulle jag inte fått åka hem dagen efter. sen så var det ju mycket för att se så man får i sig det man behöver, att det inte är något läckage inuti osv. mycket som spelar in.
men som sagt, äppeljuice är inget för mig nå mer. BLÄ !

nu ikväll så kände jag att jag var tvungen att få i mig lite protein.
så jag kokade ett ägg och mosade det och åt. jag tror att jag ska börja göra det.
i min kostrådsbok står det att ett kokt mosat ägg går bra till grönsakssoppa, så då får det baske mig gå bra utan den där jäkla grönsakssoppan också. för någonting med protein lär jag få i mig. och vad är bättre om inte ett ägg :)
har ju blivit så himla trött dem senaste dagarna också, det beror nog på att jag lever på fil o yoghurt.

men sen när jag får äta riktig mat så ska det bli roligt att få börja laga annan mat än den man åt innan.
jag tycker ju inte om fisk i vanliga fall. men efter min operation så har jag fått ett sjukt sug efter fisk eller framförallt fiskbullar. och jag har inte en aning om varifrån det kommer.
så det kommer bli jätteskoj !

åh gud vad jag babblar ! hoppas jag inte tråkar ut er.
men känner att jag vill ha med alla tankar o känslor kring detta redan från början, för det kommer nog bli roligt sen att blicka tillbaka.

nu ska jag fortsätta sukta efter mina nedrans fiskbullar som jag får äta först om ca 3 veckor :)






skriv gärna o fråga saker om det är något ni funderar på.
kanske finns det någon som går i dessa tankar om att göra en GBP-operation.


tisdag, 1 vecka idag !

idag hörrni, är det 1 vecka sedan jag operarade mig.
förra veckan vid den här tiden så var jag snurrig i huvudet utav cocktailen med tabletter som jag fick vid 9.
och den hjälpte mig otroligt mycket. för jag var så nervös men när den lugnande medicinen började verka så släppte så himla mycket.
helt sjukt, det har redan gått 1 vecka. vad fort det går.
det står inte på förrän den här flytperioden är över :) guuud så jag längtar.

dagen har börjat som vanligt..men imorse var jag riktigt trött. ville inte gå upp när klockan ringde halv 8.
men upp kom jag, all cred till mig.
frukost vid 8 som bestod av 2dl jordgubbsfil. tog ungefär en halvtimme att dricka upp det :)

igår när markus kom hem från jobbet så tog vi cyklarna och cyklade till boänge och hälsade på min moster o broster :)
vi var där ett bra tag, pratade en del om operationen osv. hon är toppen min moster ! även broster stefan också :)
efter vi varit där så cyklade vi hem till mamma o pappa, men där var det ingen hemma.
gick in ändå eftersom molly (hunden) var hemma :) busade lite med henne på gården, sen cyklade vi hem igen.

satt uppe i soffan till klockan var kvart i tio tror jag, sen så gick vi o la oss. och kollade på beck ifrån sängen istället.
somnade ganska snabbt efter att vi lagt oss, eller iallafall jag..markus låg nog o såg på tv ett tag till.

idag ska jag ta cykeln o cykla till apoteket. måste köpa nya plåster till magen.
vill ha sådana som omsluter hela området där det är sytt.
men dem öppnar klockan tio, och då är det mellanmålsdags för mig. så får cykla efter det.

för er som undrar och är nyfiken på hur viknedgången har artat sig, så kan jag berätta följande;

jag började dricka modifast två veckor innan operationen, det är alltså soppa.
åttahundra kalorier om dagen drack jag.
på två veckor gick jag ned 4kg. och det var väl helt okej tycker jag.
sedan operationen som var i tisdags så har jag gått ned 2kg och det är också bra. för när jag vägde mig dagen efter operationen så vägde jag nästan 1,5kg mer än vad jag gjorde dagen innan operationen då jag skrev in mig.
detta berodde såklart på alla gaser och sådant som fanns i magen, dem blåser ju upp magen med koldioxid för att bättre arbetsyta där inne samt allt dropp som dem mata i mig :)
så allt som allt på 3 veckor har jag tappat 6kg !
det får jag vara nöjd med tycker jag :) men flera ska det bli, längtar nu bara tills jag kan få komma igång med träningen.

nu ska jag göra annat !
ha en bra dag !

4:e augusti tjugohundranio.


det är dagen som har förändrat hela mitt liv, min livsstil till ett långt hälsosamt o välmående liv.

ska nu sammanfatta en hel del för er som inte vet.
för nu är det inte hemligt längre, allt är gått bra och ingen är lyckligare än jag !

den 18:e maj i år så var jag till sandvikens sjukhus för att träffa min husläkare och prata om mitt välmående då jag är överviktig. jag hade bestämt mig för att jag göra en så kallad gastric bypass operation, och skulle försöka få det genom landstinget, gratis. jag var där i ca 1h och jag samtalet gick bra.
hon sa att jag "kvalade" in och att hon skulle skicka en remiss så jag kunde bli bedömd för en eventuell operation.
i slutet av juni fick jag svar på min remiss, jag fick avslag eftersom jag inte är tillräckligt stor och inte har några riskfaktorer, dvs diabetes eller högt blodtryck osv. alla mina värden är toppenbra !

självklart blev jag ledsen när jag fick avslag, men jag visste att det var detta jag ville göra, jag hade bestämt mig.
jag har inga problem med att gå ner i vikt och banta, det enda problemet som spelar in för väldigt många som bantat är att stanna på den vikten man nått, det går liksom inte, jag kan iallafall inte. då kommer man in i en ond cirkel som man kan säga fungerar precis som en jojo. upp och ner, ner och upp i vikt. vilket inte alls är bra för kroppen då den någon gång behöver stabilisera sig.

hur som helst, i och med avslaget på remissen så började jag googla på sjukhus som gör dessa operationer privat.
fick då fram namnet på det företag som skulle visa sig vara min räddning, Cavalio AB,detta var också i slutet av juni.
jag bestämde mig för att ringa, fick dock inget svar. men skickade ett mail istället om hur min situation såg ut och fick svar tillbaka väldigt snabbt.
dem ringde senare upp mig och vi pratade i säkert en halvtimme och bestämde att den 9:e juli skulle jag åka till sthlm och träffa 3 olika läkare. en kirurg, en dietist och en övervikssköterska. det var då vi bestämde att 4:e augusti skulle bli min operationsdag. 
det gick alltså väldigt snabbt att få en tid, detta pga av att jag betalade min operation själv eftersom jag inte fick den genom landstinget.
det går att se från många aspekter, men hade jag fått den genom vården så hade jag fått stå i kö och vänta i minst 3 år på operation...och det hade jag inte heller viljat göra. då det är nu som jag vill börja leva. nu när jag fortfarande är ung.      (22år)

den tjugonde juli skulle jag börja dricka något som heter modifast, skulle leva på åttahundra kalorier om dagen i två veckor innan operationen. modifast pulver med olika smaker som man blandar med 2-2,5dl vatten. varje påse med modifast innehåller tvåhundra kalorier, så jag skulle dricka 4st om dagen i två veckors tid.
detta för att alla inre organ i magen framför allt levern ska dra ihop sig o bli så litet som möjligt så operationen som dem gör med titthål går så smidigt som möjligt.

i tisdags var det ju som sagt den 4:e, men jag mamma, pappa o lillasyster marie åkte ner till sthlm redan dagen innan eftersom jag samma dag skulle träffa narkosläkaren.
vi bodde på ersta sjukhus patienthotell den natten, det ligger ca trettio meter från sjukhuset.

4:e augusti, operationsdagen.
jag gick upp tio i sju, skulle infinna mig på sjukhuset klockan 8. skulle duscha o tvätta mig noga.
när klockan var tjugo i åtta ungefär så sa jag hejdå till familjen och pallrade mig iväg. ringde markus på vägen, och det var superjobbigt. jag var otroligt nervös och var ledsen för att jag var så rädd.
markus tröstade mig genom telefonen och sa att allt skulle gå bra och att vi skulle höras senare på dagen då operationen var klar och jag hade vaknat upp ur narkosen. sagt o gjort så gick jag in..satte mig i väntrummet tills en sköterska kom och visade mig vägen in till mitt rum. vi satte oss ned o pratade och hon sa att operationen var uppskjuten till klockan 14 ! det kändes inte alls bra, vad skulle jag göra på ett sjukhus från klockan 8 till 14 liksom. jag visste att mamma o dem inte skulle få komma o hälsa på mig, eftersom det inte är besökstid så tidigt på morgonen. jag hade frågat dagen innan om dem skulle få hälsa på mig efter operationen och det skulle dem inte få eftersom jag skulle på intensiven hela dagen plus natten, och där kommer det människor hela tiden som genomgått en operation. så man kan ju inte ha en massa besökare där.
men jag o sköterskan samtalade lite mer, hon frågade hur jag kände och jag blev ledsen igen, och då sa hon att mamma pappa o marie fick komma o hålla mig sällskap till klockan 11 :) för då skulle dem rulla ner mig till operation.
jag blev jätteglad o ringde till dem o dem kom så fort dem ätit upp sin frukost.
när klockan var nio fick jag en cocktail bestående av en massa tabletter, lugnande och långtidssmärtstillande.
så när mamma o dem kom så var jag helt yr i huvudet o jättetrött. så nog gjorde tabletterna sitt iallafall :)
klockan 11 var dem tvungen att gå, jag gick o tog på mig dem otroligt fula sjukhuskläderna som man ska ha på sig, lade mig i sängen o vilade. halv tolv tror jag klockan var när dem kom o rullade ner mig på operation.
väl där nere så satte dem kanyl i handen o sedan fick jag själv lägga mig till rätta på operationsbordet.
där satte dem ekg o dem greja o dem dona innan jag sen fick somna.
halv ett började operationen och den var klar halv två, så det hade gått jättebra o smidigt.

jag vaknade tio över två på uppvaket/intensiven, hade inte ens sovit i en timme då efter att operationen var klar. hade enorma smärtor i magen, det bara pulserade. fick 3 doser med morfin innan det gav med sig. och sedan efter en halvtimme kanske var jag uppe o skuttade. är jätteviktigt att man kommer igång med kroppen snabbt efter en operation så man kan förhindra proppar samt lunginflammation.
sen så fick jag ligga kvar där hela natten..hade en en drös med slangar o grejer på mig.
hade en sån där som mäter blodtrycket runt armen, hade en grej på fingret som mätte min andetag, hade syrgas genom två slangar i näsan, samt dropp ! det var inte alls roligt att ligga där. och dem där jäkla slangarna i näsan var det värsta av allt.
tjatade o tjatade om att få ta bort dem, fick inte det till en början för det är viktigt att blodet får mycket syre.
efter ett tag fick jag ta bort dem, men dem åkte på lika snabbt igen..jag tog inte tillräckligt många andetag i minuten som man ska göra, så jag fick allt ha dem där i näsan ändå.
aja, dagen därpå kom min kirurg o väckte mig, ville kolla på magen samt höra att allt var bra.
det var det, och sen fick jag äntligen komma upp till mitt rum.

nu är det 3 dagar efter operationen och jag mår förträffligt bra !
visst har jag ont och så på magen där dem klaffrat ihop titthålen, men det har ju alla :)
i övrigt mår jag toppen och jag superglad att detta är över.
och att jag nu kan få börja om, på det liv jag vill leva.
med rätt kost, mycket träning och ett sundare liv !

* vill även poängtera att jag inte ser detta som en genväg. utan detta är bara början till den nya vägen jag vill vandra, dit jag själv måste ta mig.
jag måste ställa om hela mitt liv, för resten av mitt liv. det krävs otroligt mycket av mig själv för att jag ska lyckas.
och detta är något jag står för till hundra % !
i detta inlägg har jag minst sagt lämnat ut mig själv, men nu kan hela världen få veta eftersom att allt har gått bra och jag är hemma igen.

med detta sagt vill jag önska mig själv ett jättestort lycka till i den nya riktningen, den rätta riktningen.




* Cavalio AB samarbetar med Ersta Sjukhus, och det var där jag gjorde min operation.

RSS 2.0