.

det är dagen som har förändrat hela mitt liv, min livsstil till ett långt hälsosamt o välmående liv.

ska nu sammanfatta en hel del för er som inte vet.
för nu är det inte hemligt längre, allt är gått bra och ingen är lyckligare än jag !

den 18:e maj i år så var jag till sandvikens sjukhus för att träffa min husläkare och prata om mitt välmående då jag är överviktig. jag hade bestämt mig för att jag göra en så kallad gastric bypass operation, och skulle försöka få det genom landstinget, gratis. jag var där i ca 1h och jag samtalet gick bra.
hon sa att jag "kvalade" in och att hon skulle skicka en remiss så jag kunde bli bedömd för en eventuell operation.
i slutet av juni fick jag svar på min remiss, jag fick avslag eftersom jag inte är tillräckligt stor och inte har några riskfaktorer, dvs diabetes eller högt blodtryck osv. alla mina värden är toppenbra !

självklart blev jag ledsen när jag fick avslag, men jag visste att det var detta jag ville göra, jag hade bestämt mig.
jag har inga problem med att gå ner i vikt och banta, det enda problemet som spelar in för väldigt många som bantat är att stanna på den vikten man nått, det går liksom inte, jag kan iallafall inte. då kommer man in i en ond cirkel som man kan säga fungerar precis som en jojo. upp och ner, ner och upp i vikt. vilket inte alls är bra för kroppen då den någon gång behöver stabilisera sig.

hur som helst, i och med avslaget på remissen så började jag googla på sjukhus som gör dessa operationer privat.
fick då fram namnet på det företag som skulle visa sig vara min räddning, Cavalio AB,detta var också i slutet av juni.
jag bestämde mig för att ringa, fick dock inget svar. men skickade ett mail istället om hur min situation såg ut och fick svar tillbaka väldigt snabbt.
dem ringde senare upp mig och vi pratade i säkert en halvtimme och bestämde att den 9:e juli skulle jag åka till sthlm och träffa 3 olika läkare. en kirurg, en dietist och en övervikssköterska. det var då vi bestämde att 4:e augusti skulle bli min operationsdag. 
det gick alltså väldigt snabbt att få en tid, detta pga av att jag betalade min operation själv eftersom jag inte fick den genom landstinget.
det går att se från många aspekter, men hade jag fått den genom vården så hade jag fått stå i kö och vänta i minst 3 år på operation...och det hade jag inte heller viljat göra. då det är nu som jag vill börja leva. nu när jag fortfarande är ung.      (22år)

den tjugonde juli skulle jag börja dricka något som heter modifast, skulle leva på åttahundra kalorier om dagen i två veckor innan operationen. modifast pulver med olika smaker som man blandar med 2-2,5dl vatten. varje påse med modifast innehåller tvåhundra kalorier, så jag skulle dricka 4st om dagen i två veckors tid.
detta för att alla inre organ i magen framför allt levern ska dra ihop sig o bli så litet som möjligt så operationen som dem gör med titthål går så smidigt som möjligt.

i tisdags var det ju som sagt den 4:e, men jag mamma, pappa o lillasyster marie åkte ner till sthlm redan dagen innan eftersom jag samma dag skulle träffa narkosläkaren.
vi bodde på ersta sjukhus patienthotell den natten, det ligger ca trettio meter från sjukhuset.

4:e augusti, operationsdagen.
jag gick upp tio i sju, skulle infinna mig på sjukhuset klockan 8. skulle duscha o tvätta mig noga.
när klockan var tjugo i åtta ungefär så sa jag hejdå till familjen och pallrade mig iväg. ringde markus på vägen, och det var superjobbigt. jag var otroligt nervös och var ledsen för att jag var så rädd.
markus tröstade mig genom telefonen och sa att allt skulle gå bra och att vi skulle höras senare på dagen då operationen var klar och jag hade vaknat upp ur narkosen. sagt o gjort så gick jag in..satte mig i väntrummet tills en sköterska kom och visade mig vägen in till mitt rum. vi satte oss ned o pratade och hon sa att operationen var uppskjuten till klockan 14 ! det kändes inte alls bra, vad skulle jag göra på ett sjukhus från klockan 8 till 14 liksom. jag visste att mamma o dem inte skulle få komma o hälsa på mig, eftersom det inte är besökstid så tidigt på morgonen. jag hade frågat dagen innan om dem skulle få hälsa på mig efter operationen och det skulle dem inte få eftersom jag skulle på intensiven hela dagen plus natten, och där kommer det människor hela tiden som genomgått en operation. så man kan ju inte ha en massa besökare där.
men jag o sköterskan samtalade lite mer, hon frågade hur jag kände och jag blev ledsen igen, och då sa hon att mamma pappa o marie fick komma o hålla mig sällskap till klockan 11 :) för då skulle dem rulla ner mig till operation.
jag blev jätteglad o ringde till dem o dem kom så fort dem ätit upp sin frukost.
när klockan var nio fick jag en cocktail bestående av en massa tabletter, lugnande och långtidssmärtstillande.
så när mamma o dem kom så var jag helt yr i huvudet o jättetrött. så nog gjorde tabletterna sitt iallafall :)
klockan 11 var dem tvungen att gå, jag gick o tog på mig dem otroligt fula sjukhuskläderna som man ska ha på sig, lade mig i sängen o vilade. halv tolv tror jag klockan var när dem kom o rullade ner mig på operation.
väl där nere så satte dem kanyl i handen o sedan fick jag själv lägga mig till rätta på operationsbordet.
där satte dem ekg o dem greja o dem dona innan jag sen fick somna.
halv ett började operationen och den var klar halv två, så det hade gått jättebra o smidigt.

jag vaknade tio över två på uppvaket/intensiven, hade inte ens sovit i en timme då efter att operationen var klar. hade enorma smärtor i magen, det bara pulserade. fick 3 doser med morfin innan det gav med sig. och sedan efter en halvtimme kanske var jag uppe o skuttade. är jätteviktigt att man kommer igång med kroppen snabbt efter en operation så man kan förhindra proppar samt lunginflammation.
sen så fick jag ligga kvar där hela natten..hade en en drös med slangar o grejer på mig.
hade en sån där som mäter blodtrycket runt armen, hade en grej på fingret som mätte min andetag, hade syrgas genom två slangar i näsan, samt dropp ! det var inte alls roligt att ligga där. och dem där jäkla slangarna i näsan var det värsta av allt.
tjatade o tjatade om att få ta bort dem, fick inte det till en början för det är viktigt att blodet får mycket syre.
efter ett tag fick jag ta bort dem, men dem åkte på lika snabbt igen..jag tog inte tillräckligt många andetag i minuten som man ska göra, så jag fick allt ha dem där i näsan ändå.
aja, dagen därpå kom min kirurg o väckte mig, ville kolla på magen samt höra att allt var bra.
det var det, och sen fick jag äntligen komma upp till mitt rum.

nu är det 3 dagar efter operationen och jag mår förträffligt bra !
visst har jag ont och så på magen där dem klaffrat ihop titthålen, men det har ju alla :)
i övrigt mår jag toppen och jag superglad att detta är över.
och att jag nu kan få börja om, på det liv jag vill leva.
med rätt kost, mycket träning och ett sundare liv !

* vill även poängtera att jag inte ser detta som en genväg. utan detta är bara början till den nya vägen jag vill vandra, dit jag själv måste ta mig.
jag måste ställa om hela mitt liv, för resten av mitt liv. det krävs otroligt mycket av mig själv för att jag ska lyckas.
och detta är något jag står för till hundra % !
i detta inlägg har jag minst sagt lämnat ut mig själv, men nu kan hela världen få veta eftersom att allt har gått bra och jag är hemma igen.

med detta sagt vill jag önska mig själv ett jättestort lycka till i den nya riktningen, den rätta riktningen.




* Cavalio AB samarbetar med Ersta Sjukhus, och det var där jag gjorde min operation.